Lärandeobjekt:
Barnen ska veta:
- Att två tryck på pilen framåt innebär att blue-boten åker två steg framåt
- Att pilarna åt sidan innebär att blue-boten roterar åt höger/vänster på samma plats den står
- Att den färg som tärningen visar är dit blue-boten ska programmeras
Aktivitet:
Vårt tilldelade område är programmering med blue-bot. Vi har valt målgruppen 3-4år då det utifrån detta går att göra anpassningar både till yngre och äldre barn. Sönnerås (2019) skriver om hur barn utvecklar och utforskar sitt datalogiska tänkande - hur de kan analysera ett problem och bryta ner det till mindre problem, när de programmerar. För att kunna lösa problemen krävs också generaliseringar från tidigare erfarenheter samt ett strukturerat arbetssätt, dvs. att sakerna utförs i rätt ordning.
Ur Läroplanen för förskolan går det att läsa att “förskollärare ska ansvara för att varje barn får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper” samt “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen” (s.14-15, Skolverket, 2018). Utifrån detta har vi planerat vår undervisning.
Barngruppen har vid tidigare tillfälle blivit presenterade för blue-boten och fått testat den. En blue-bot är ett robot som utför enkla steg eller vissa mönster som vi konstruerar/programmerar. Vid det aktuella lärandetillfället plockas både bluebot och en stor tärning med färger fram samt tillhörande färgbana. Barnen delas in i mindre grupper så att de har möjlighet att både observera varandra samt komma till tals och prova själva. Enligt Elfgren, Nilsson, och Werner- Godée (2014) är mindre grupper optimalt för att dels kunna observera hur andra går till väga men också kunna prova egna iakttagelser. Då barngruppen tidigare redan provat blue-boten och dess knappar fritt börjar vi här att introducera själva begreppet programmering - att kunna komma fram till en viss följd av knapptryckningar som leder fram till ett mål. Varje barn får slå tärningen och sedan programmera roboten att ta sig, på färgbanan, till den färg som tärningen visar. Bjurulf (2013) skriver om den problemlösningsförmåga barnen utvecklar genom att göra något steg-för-steg. Även Persson (2013) antyder att eget testande leder till nytänkande och ett resonemang huruvida ideer fungerar eller inte och behöver utvecklas.
Även om barnen ska utforska själva krävs en närvarande pedagog. Pedagogen är viktig vid arbete med digitala redskap, för att dels få syn på barnens olika utvecklingsnivåer men också för att kunna ge barnen möjlighet att upptäcka och testa blue-boten både enskilt och tillsammans med andra barn (Bjurulf, 2013).
Sönnerås (2019) argumenterar för hur ett korrekt språkbruk är språkutvecklande, i detta lärandetillfälle med dessa barn innebär det att använda korrekta lägesord samt sekvens och algoritm. En algoritm är en stegvis och tydlig instruktion för att exempelvis kunna lösa en uppgift, ett problem eller i vårt fall, undervisning, kunna programmera blue-boten från en startposition till färgen som blev på tärningen. Genom att göra detta utvecklar barnen sin förmåga att stegvis kunna lösa ett problem, vilket också kan kallas för ett analytiskt tänkande.
Anpassningar:
En vidareutveckling av aktiviteten kan vara att sätta hinder i vägen på banan där inte blue-boten kan komma förbi, och att barnen behöver tänka om och välja en annan väg. Andra anpassningar går att göra för såvida äldre som yngre barn. Med de yngre barnen läggs fokus i att testa och utforska hur blue-boten fungerar fritt, men även en bana där det endast går att programmera framåt/bakåt. För de äldre går det att utveckla genom att fästa bokstäver/siffror/ord/geometriska former på såväl banan som färgtärningen. Till en början kan man behålla färgerna för att lättare kunna koppla likheterna men ta bort allt eftersom barnen lär sig.
Referenser:
Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Norstedts
Elfgren, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Werner- Godée (2014). Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Liber.
Persson, H. (2013). Teknikgrytan - enkla undersökningar i teknik. Hands-on-science.
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan, Lpfö18. Skolverket.
Sönnerås, J. (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar