Analog Programmering - Skiftnyckeln Grupp 14 - Emelie Johannesson, Emma Skarin, Johanna Solvang, Moa Andersson och Angelica Eliasson

Ålder: Vår aktivitet kommer att rikta sig till barn mellan 3-4 år.

Lärandeobjekt

•  Lära sig rörelsemönster med hjälp av bildstöd.  

• Lära sig rörelsemönstret med hjälp av verbala instruktioner.

Aktivitet: Barnen ska med hjälp av bildstöd och tal,  få öva sig på att följa enkla instruktioner. I våran uppstart av aktiviteten så kommer vi att samla alla barnen, för att sedan kommer dela upp barngruppen i två grupper där ena gruppen får testa att följa instruktionerna till ett specifikt rörelsemönster där en pedagog endast visar bildstöd, medan den andra gruppen får pröva att följa instruktioner med hjälp av en pedagogs verbala stöttning och bildstöd.

 Det specifika rörelsemönstret kommer att vara att barnen får 

• Klappa händerna 2 gånger

• Snurra 1 varv

• Nudda fötterna med händerna 1 gång

• Grodhopp 4 gånger

• Vicka på rumpan 3 gånger

• Hoppa på ett ben 5 gånger

• Gå baklänges 6 steg

Detta mönster kommer att upprepas 3 gånger för att barnen ska få en upprepning av mönstret. Dessa grupper  kommer sedan att byta instruktions sätt med den andra gruppen, så att båda barngrupperna får pröva båda sätten samt även få en upprepning av bildstödet och de specifika rörelsemönstret.  Areskoug m. fl. (2020) skriver att en betydelsefull utgångspunkt vid undervisningen av ett visst innehåll i förskolan är variation. Därför ska barnen få prova båda sätten så kan dem få ett varierad undervisning så att alla individuella barn får en chans att lära sig rörelsemönstret och även få en bredare kunskap om lärandeobjektet. När vi planerade våran aktivitet så tänkte vi på att bilderna skulle vara ganska stora, för att barnen lättare och tydligare skulle se vad dom skulle följa och därför få en större förståelse för det angivna mönstret.
Genom att barnen får följa rörelseschemat 3 gånger så sker en upprepning och även en programmering av rörelseschemat utan att barnen är medvetna om det.
Det mål som vi utgått ifrån när vi planerat vår aktivitet är ” motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning” (Skolverket,2019).

Anpassningar: De anpassningar som vi har tänkt på när vi planerar vår aktivitet är att anpassa den utifrån den ålder vi har valt på vår barngrupp.
Hade vi haft aktiviteten med en yngre barngrupp så hade vi fått anpassa den till lättare rörelser och att vi som pedagoger behöver vara mer tydliga i våra instruktioner, samt även upprepningar vid olika tillfällen. Även att det sker kontinuerligt i barnens förskolemiljö. Man kan variera sig med aktiviteten genom att göra det i olika uttrycksformer men med samma innehåll. Det kan till exempel vara genom sång och rörelse. Genom detta får barnen träna på ” motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning” (Skolverket,2019).

Bjurulf (2013) menar att det är viktigt att förskolans verksamhet sker i samspel mellan barn och pedagog,  även att uppmuntra barnen till att ta egna initiativ till aktiviteter (Bjurulf, 2013). Genom att anpassa aktiviteten utifrån de äldre barnens nivå så kan de först få följa vårt rörelseschema och sedan för att utveckla aktiviteten ytterligare kan de få programmera ett eget rörelseschema med hjälp av handledning av pedagog, som kompisarna sedan ska prova och genomföra. Genom detta får barnen prova på och utveckla  sin ” förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld” (Skolverket,2019).
Vi har även tänkt att det kan finnas de barn som är i behov av mer stöd från en pedagog och därför kan ytterligare upprepning av rörelsemönster vara till nytta. detta för att ge alla barnen möjlighet att ta del av aktiviteten på lika villkor.

Referenser:

Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M., & Thulin, S. (2020). Naturvetenskapens bärande idéer. (2. uppl.) Gleerups.

Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Norstedts

Skolverket (2019). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2018.